Hur fungerar vårdcentraler?

Hur fungerar vårdcentraler?

För patienter som har en sjukdom eller åkomma som inte är av så kallad akut karaktär, så är deras första kontakt med vård en vårdcentral. Till en vårdcentral kan du söka dig, så fort du känner av något besvär eller känner dig sjuk. Det finns idag många vårdcentraler runt om i landet. Det för att man ska kunna få vård i den egna kommunen. Dock är det idag så att du själv kan bestämma vilken vårdcentral du vill gå till. Tidigare var man tilldelad den vårdcentral som låg närmast där man bodde. Du kan dock bara vara listad vid en vårdcentral i taget, men det står dig fritt att byta när du än vill.

En vårdcentral tar emot både vuxna och barn. Det finns de vårdcentraler som har så kallade drop-in så väl de som endast tar emot bokade besök. Ofta går det att boka via telefon eller nätet.

Vad du kan få hjälp med på en vårdcentral

På en vårdcentral jobbar det både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Läkarna är allt som oftast specialister inom allmänmedicin. På en vårdcentral kan det även finnas kurator, psykolog, fysioterapeuter och andra. Det är främst vanliga besvär som förkylning, halsont, feber, allergier med mera som du kan få hjälp med. Du kan även få vård om du har urinvägsinfektion, har yrsel eller ont i ryggen.

På en vårdcentral kan du även få hjälp med att lägga om sår, få sår sydda, ta bort stygn, mäta blodtryck samt en del annat. På de flesta vårdcentraler har man även ett eget laboratorium där man har möjlighet att ta blodprover med mera.

På en vårdcentral får du alltså en första hjälp med dina besvär. Är det så att du har behov av annan vård så kan du i vissa fall bli remitterad till en specialist.

Leva med smärta

Leva med smärta

Idag är det ett stort problem för många att leva med en långvarig smärta av något slag. Dels är det problem för individen själv dels för samhället i sig. Det är runt 20 % av befolkningen idag som har en ständig återkommande värk av något slag. Långvarig smärta är att man har ett symptom som gått över till att bli ett syndrom som påverkar hela kroppen. Utöver att man har ont så gör et även att man överlag får en försämrad hälsa så väl som försämrad livskvalitet. Den som drabbas styrs av smärtan och det kan leda till att man känner sig nedstämd, ångestfylld samt isolerar sig. Som tur är så finns det olika former av rehabilitering. Det för att kunna leva ett normalt liv trots smärtan.  Det finns då en del verktyg och rehabiliteringsformer att testa.

Verktyg för att leva normalt trots smärta

Den rehabilitering man kan genomgå tar inte bort smärtan, men det gör det lättare att leva med den. Det kan vara att träna mindfulness och självkänsla genom en kurs i smärhantering. Det finns program som Mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR så väl som Mindful Self-Compassion (MSC) eller självmedkänsla. Även andra psykologiska behandlingar som KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT (Acceptance and Commitment Therapy) har visat sig hjälpa mot långvarig smärta. Utöver dessa behandlingar så har motion också visat sig vara effektivt så väl som att ha ett bra umgänge och stöd. Drabbade personer kan även testa MMR, som står för multimodal smärtrehabilitering. Det innebär att flera vårdinstanser så som läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och så vidare jobbar tillsammans med varandra och med patienten för att hantera smärtan och höja livskvaliteten för den drabbade.

Maten som skyddar dig mot cancer  

Maten som skyddar dig mot cancer  

Det finns ett starkt samband mellan vad vi äter och risken av att få cancer. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att maten vi äter påverkar risken av att drabbas av cancer. Dessutom finns det även andra saker som påverkar och ökar risken, så som fysisk inaktivitet, ärftlighet, rökning, vissa virus och kemikalier.

Ett viktigt råd, som kommer från World Cancer Research Fund (WCRF), en organisation som utreder hur matvanor påverkar risken för cancer, är att undvika att bli överviktig. Det går att undvika genom att inte äta saker som har en massa onödiga kalorier.

Maten som skyddar

Så som chips, ostbågar, läsk och godis. Så mycket som en tredjedel av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas genom att äta rätt kost, ägna sig åt fysisk aktivitet och se till att hålla en hälsosam vikt.

Övervikt ökar risken för elva typer av cancer. Bland annat bröst- och prostatacancer. Det finns även hormoner som insulin och östrogen ökar risken för cancer. Överviktiga kan bli insulinresistenta och då produceras mer insulin i bukspottskörteln. Det kan i sin tur leda till att det blir en okontrollerad celldelning och därigenom ökad risk för cancer.

Mat som förebygger cancer

Det finns en del livsmedel och mat som sägs förebygga cancer. Bland annat sägs kaffe minska risken för lever- och livmodercancer. Äter man en kalciumrik kost så ska det minska risken för tjocktarmscancer. Kostfibrer minskar även det risken för tjocktarmscancer.

Mat som förebygger cancer

Kostfibrer finns bland annat i frukt och grönt och fullkornsprodukter. Frukt är bra för att minska risken för mun- och halscancer. Det är även bra att ha ett högt intag av antioxidanter från frukt, bär och grönsaker eftersom det har en skyddande effekt mot cancer. Besök gärna Hälsokostoteket.se dom har ett stort sortiment av fullkornsprodukter.

Mat som ökar risken för cancer

Sedan finns det mat man bör undvika, eftersom de kan öka riskerna att drabbas. Det är bland annat alkohol. Det kan öka risken för cancer i tjocktarm, bröst, lever, mun, hals, matstrupe och magsäck. Salt ska man inte överdriva, eftersom för mycket av det ökar risken för magsäckscancer.

Mat som ökar risken för cancer

Man bör även äta max gram per vecka av nöt, fläsk och vilt. Det eftersom rött kött ökar risken för tjocktarms- och magsäckscancer. Man bör även äta mindre av eller undvika charkuterier helt. De kan öka risken för tjocktarmscancer. Det är då korv, bacon, kassler, salami och rökt skinka som man bör se upp med. Här finner du bäst i test på diverse kosttillskott.

Se även upp med mögel på mat så som på spannmål, nötter, kryddor och torkad frukt. Det mögel som används vid framställning av mögelost ökar INTE risken för cancer.

Cancerrehabilitering med hjälp av fysioterapi

Cancerrehabilitering med hjälp av fysioterapi

Om man har cancer och går igenom olika behandlingar, då vill man helst vila och inte röra på sig så mycket. Dock är det bra att försöka röra på sig, så att man inte är allt för stillasittande. Det gör kroppen starkare och att den fungerar bättre. Fysisk aktivitet är även bra mot oro, sömnproblem och trötthet.

Det finns forskning som stöder att chanserna ökar att bli frisk med fysisk aktivitet. Vad man ska ägna sig åt inom fysisk aktivitet beror på vad man har gjort innan samt vad man har för cancer och för övrig behandling. Konkret hjälp med tips och råd anpassade till sina individuella förutsättningar kan man få av en fysioterapeut. De kan anpassa träningen för den drabbade.

fysioterapeut

Det efter personlighet och efter vad det finns för besvär. Dessutom kan en fysioterapeut hjälpa personen att bli mer rörlig och få mindre ont. Det genom att töja och mjuka upp lederna och musklerna. Detta kombineras även ofta med övningar man ska göra på egen hand hemma.

Det brukar även vara att man får ett personligt program, som sedan kan anpassas efter behov. Som hjälp kan man ibland också få fysisk aktivitet på recept. Det från läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut.

Kontakt med fysioterapeut

Hur och var man kan träffa en fysioterapeut beror en hel del på vart i landet man bor samt hur och var man får sin vård. Det finns idag flera cancerkliniker som har egna ofta fysioterapeuter som har specialkunskaper om cancersjukdomar. Det går även bra att på egen hand ta kontakt med en fysioterapeut via vårdcentralen eller en privat mottagning. Idrottsskadeexperten är en privat klinik som har säte i Stockholm, Göteborg och Malmö.

fysioterapeut 2

Har man en tät kontakt med vården så kan läkaren ge råd om vart man sa vända sig. Det går att ringa och få tid på egen hand, eller via en remiss från läkaren. En fysioterapeut kan även hjälpa man har andra besvär som till exempel smärta och stelhet, illamående, oro, svullnad, värmevallningar och andningsbesvär.

Får man träning på recept så står det ofta där vad man ska göra för aktivitet. Det kan vara att man ska ägna sig åt konditionsträning eller styrketräning samt att det kan stå om det finns något speciellt man bör undvika. Man ska göra sin träning enligt ett program man får. Sedan ska man följa upp detta genom återbesök till den som skrivit ut receptet.

Kan ryggvärk vara cancer?

Kan ryggvärk vara cancer?

Kan ryggvärk vara cancer är en fråga många ställer. Det är så att cancer är en väldigt ovanlig, men ändå möjlig, orsak till ryggvärk. Skulle det vara så att du känner av att du har ont skelettet samt att du redan har cancer eller blivit behandlad för det tidigare, så är det extremt viktigt att du söker vård. Det eftersom det finns en risk att det är skelettmetastaser.

Skelettcancer i sig är en ovanlig form av cancer. Det är runt 80 personer per år som drabbas av det i Sverige. Det som är vanligare är att annan cancer sprider sig vidare till skelettet. Det är då det bildas så kallade skelettmetastaser. Den vanligaste orsaken till skelettmetastaser är prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor.

Symptom vid cancer i skelettet

Symptom när man får cancer i skelettet beror på vilken cancerform du drabbats av. Det är vanligt att man minskar i vikt och att man känner av svaghet samt ryggvärk. När det blir metastaser, alltså dottertumörer, från en annan cancer så kallas det för sekundär skelettcancer. Det är vanligare att få den formen.

Symptom vid cancer i skelettet

Dock är det som så att det finns cancer som startar i skelettet. Det är dock mycket ovanligt. Den formen kallas då för primär skelettcancer. De vanligaste formerna på primär skelettcancer är tre olika. Det är Osteosarkom, Ewings sarkom och Kondrosarkom.

Osteosarkom är den vanligaste typen av skelettcancer hos barn och ungdomar. Tumören kommer ofta i knäled eller i axel. Symptomen är smärta, även i vila.

Ewings sarkom är det som ofta drabbar barn. Det kan uppstå på lårben, bäcken, revben och kotor. Ibland kan det även utvecklas i mjukdelar nära skelettet. De symptom som finns är smärta både vid vila och vid rörelse eller belastning.

cancer i skelettet

Kondrosarkom är den form av skelettcancer som ofta drabbar äldre människor. Då är det en tumör som växer långsamt. Symptom är smärta och värk i rygg och lår vilket ibland kan misstolkas som ischias eller förslitning i höftleden.

Behandling vid skelettcancer

Hur behandlingen av skelettcancer går till är helt olika. Det beror nämligen på var tumören sitter samt om det är en primär eller sekundär cancer. Många gånger är det så att man behöver en kombination av flera behandlingar.

Det kan vara till exempel vara operation tillsammans med cytostatika. Strålning och cytostatika kan hålla cancern i schack. Det kan även minska symptomen, höja livskvalitet och förlänga livslängden på den drabbade. Det finns även ryggstöd och ryggbälten som kan lindra värken.

Behöver du behandla vanlig ryggvärk, ryggskott eller diskbråck rekommenderar vi dig att uppsöka en Sjukgymnast, Naprapat eller Kiropraktor.